Bye bye Hong Kong

 

Det blev inte många timmars sömn men det var bara att ta sig i kragen och åka mot flygplatsen vid 5 på morgonen. Vi tog taxi en sträcka och tog sen första snabbtåget som gick 5.53 från Kowloon Station mot flygplatsen. Flyget blev däremot försenat från Hong Kong för att det var en passagerare som av någon anledning skulle av flyget så vi missade därför vårt anknytande flyg i Manilla. Vi blev även tillsagda att våra väskor skulle skickas direkt till slutdestinationen men det visade sig inte stämma utan vi skulle hämta ut vårt bagage och sen checka in det när vi mellanlandade. Vi hade alltså ingen som helst chans i världen att hinna med vårt flyg trots att vi kutade som dårar genom hela flygplatsen och hade egentligen 2,5 h tillgodo från början som nu var nere på 1 timma. Vi hade iallafall tur med att det gick ett till flyg några timmar senare som vi fick plats på.

Efter en lång dag landade vi i Caticlan, Filippinerna! Minsta flygplatsen jag varit på, en enda start/landningsbana! Vi fick av någon konstig anledning åka buss runt flygplatsen för att sen kliva av och gå in på terminalen igen för att hämta upp våra väskor. Från flygplatsen skulle vi ta oss till färjeterminalen (Jetty Port) och jag hade lyckats googla fram att man ska ta en tricycle (50 pesos) istället för de dyra turistbussarna som står utanför (350 pesos). Men när vi åkte tricycle så insåg vi att man faktiskt hade kunnat gå sträckan. Det är ungefär 300-400 meter till färjeterminalen… Men å andra sidan var det skönt att inte behöva släpa på väskorna på lervägen men reser man budget kan man alltså spara in dessa dryga 10 kronor =)

På färjeterminalen var det bara att ställa sig i kö för att köpa biljetter (Terminal Fee 100 pesos, Enviromental Fee 75 pesos och bambu-båtbiljett 50 pesos/per person). Vi valde budget/YOLO-alternativet och åkte bambubåt över som går varje 5 minuter (eller snarare när båten är full) men det finns även “riktig” färja över som kostar lite mer per person och inte går lika ofta. Båtturen kan väl ha tagit 15-20 minuter och när vi hoppade av så var det bara att ta tag i en tricycle igen och åka till hotellet. På Boracay verkar de som kör tricycles ha gått ihop för det gick absolut inte att pruta och de hade samma “dyra” peng allihopa. Vi betalade 180 pesos från hamnen till Diniwid Beach där vårt hotell låg. Så efter en superlång dag, tror vi var uppe i närmare 12 timmar, så kraschade vi i sängen på hotellet. Hello Paradise!

 

Continue Reading

Hong Kong – Day 2 Daytime

Dag 2 vaknade vi helt jetlaggade kl 03.15 och visste inte vad vi skulle göra så vi surfade och käkade chips i några timmar och tänkte att “äh vi somnar om en stund och vaknar till frukost”. Jo, tjena. Vi vaknade kvart i tolv. Så var det med den förmiddagen. Irriterade, hungriga och förvirrade gav vi oss ut på stan för att leta frukost. Det slutade med att vi svängde av på Starbucks ett par meter från hotellet eftersom vi inte fick ordning på gps:en. Sen tog vi ett par timmar på solstolen på hotellet. Den enda solen vi skulle få enligt väderleksrapporten. Så mycket för att ta med sig fyra flaskor med solskydd… Jaja, dom vart ju använda en gång.

 

________________________

 

We woke up at 3.15 am the second day. Totally jet lagged. Had some chips and scrolled around the web and decided to sleep a few more hours and then be set for breakfast. But instead we woke up at 12 in the middle of the day. Annoyed, hungry and confused we stumbled out to get something to eat but only came a few meters before we headed in to Starbucks. Disaster. We decided to go back to the hotel and hit the pool. It was the only day with sun on our entire trip so we decided to enjoy it by the pool as long as we could. So much for bringing 4 bottles of sunscreen on this trip. Oh well, I got to use them once. 

Continue Reading